Teckentydarna var min första publicerade roman. Den skrevs inte på det sätt som jag vanligtvis gör. Varken handlingen eller slutet var förutbestämd, utan jag lät berättelsen utveckla sig efter hand. Detta kom att gälla samtliga fyra delar i serien (Teckentydarna, Trollkungens spira, Tolv gingo ut och Den bångstyriga hären), som i efterhand fick namnet Jurbansagan (och som gavs ut mellan 2007 och 2013). När jag nu läste genom sagan – tjugo år senare efter det att Teckentydarna publicerades – kan jag tycka att en del historier i berättelsen var överflödiga. Inte alla trådar knöts ihop. Till exempel fanns ett miljötema med i böckerna; katastroferna blev visserligen förklarade, men hade inte så stor betydelse för huvudberättelsen. Dessutom bollade jag med tre olika inledningar till Teckentydarna och valde den mest högtravande, vilket kanske inte var den bästa. Jag beslöt mig därför för att redigera originalmanuset, som också behövde en språklig förbättring. Jurbansagan var och är fortfarande mer svårtillgänglig än mina andra berättelserna, men den innehåller ändå mycket humor, spänning och äventyr och inte minst livsvisdomar, så den förtjänar att återutges i digital form.
Jurbansagan handlar om Jurban, hans vänner och hans folk. Kulturen han lever i har drag av indiansk, fornnordisk och buddistisk tro och tradition. Samtidigt som vi får följa den unge mannens personliga utveckling, står också hans kulturs öde i centrum under en omvälvande tid.
Berättelsen vänder sig till ungdomar och vuxna som är öppna för att den fysiska verkligheten inte är allt som existerar. Berättelsen innehåller filosofiska diskussioner, andliga funderingar, emotionella problem och relationskonflikter – kryddat med mycket spänning, humor och äventyr! Berättelsen spänner över många ämnen: tonårsproblem, rädslans makt, kollektivets krav på individen, reinkarnation och mycket mer.
Teckentydarna
Enligt en gammal legend skall en stor andlig ledare återfödas i det bootiska samhället. Tecknet på detta är uppkomsten av en särskild stjärnkonstellation på himmelen. Den varnar samtidigt för att onda tider närmar sig.
Det bootiska folket lever ett lugnt och fredligt liv i utkanten av den stora världen. Men med stjärnornas ankomst börjar oron att sprida sig, för man vet inte var gossebarnet är fött.
Jurban och hans unga vänner lider mer av rastlöshet och tristess. De lockas ut på ett äventyr i en trakt som hyser både troll, alfer och därgar – och opålitliga människor. Oförmodat dras de in i spaningarna efter barnet, och det blir en uppgift förenat med många omedelbara faror.
Trollkungens spira
Efter en lång vinter bland algoterna återvänder Jurban och hans vänner till det bootiska riket. Men han har knappt hunnit hämta sig förrän hövding Kitomken tar med honom på ett nytt uppdrag.
Stammens boterskelärling Visela är svårt sjuk, och botemedlet kan bara anskaffas genom en man i Syderkien. Grannarna i söder plågas av ständiga räder från trollen, och Kitomken är fast beslutsam att hans sällskap inte skall involvera sig i dessa strider. Uppgiften att finna medicinen betraktar han som förhållandevis ofarlig.
Men under en ödesdiger natt förändras förutsättningarna totalt. Snart är sällskapet indraget i en politisk konflikt – med livet som insats.
Tolv gingo ut
Tidigt på våren attackerar främmande krigsmän den bootiska byn Vila. Plötsligt är riket inte längre en trygg plats för det barn invånarna tror är en stor andlig ledare.
Barnet måste omedelbart sättas i säkerhet och en löst och hastigt sammansatt grupp får i uppdrag att göra det. I den gruppen ingår Jurban och några av hans vänner.
Från första början drabbas gruppen av motgångar. Faror tycks lura överallt. Vargflockar, banditer och drakfåglar är några av de hinder gruppen riskerar att stöta på under den första delsträckan. Och ingen har en aning om vad som väntar längre fram.
Vänskap och lojalitet prövas då färden går västerut genom Karléen. Övermäktiga fiender hotar uppdraget – samtidigt har gruppen också oanade beskyddare. Det står mer på spel än vad gruppmedlemmarna är medvetna om och frågan är om inte den största faran trots allt finns inom gruppen.
Den bångstyriga hären
Ronika och Jurban befinner sig i det dagneiska kungadömet och hoppas att finna Visela, stammens tilltänkta boterska. Samtidigt har Parsten rest till Robertsborg, huvudstaden i Dagnéen, för att försöka vinna stöd hos kungen för den bootiska saken. Han lyckas rekvirera en här av tvivelaktigt värde. Jurban blir utsedd att leda denna här. Problemen hopar sig genast: det visar sig bli en vansklig uppgift att bara få hem den. Och allteftersom tiden går börjar Jurban ifrågasätta om hären verkligen kommer att kunna ge den hjälpande hand han hade hoppats på.
